Men jag då?
Men inte blev det det inte.
Näpp.
Har haft världens sugigaste dag. Det har regnat nästan hela dagen och jag har bara surat i soffan. Japp det mår man ju bättre av liksom. Bytte kläder några gånger för att se om det skulle bli bättre. Näpp. Blev det inte.
Får så jävla sjuka ideér ibland. Om vad som gör saker bättre. Byta kläder? Suck.
Testade även att hetsäta ostbågar en stund. Bara för att jag kan liksom. Ingen att hångla med ju. Funkade inte det heller. Jag blev sååå förvånad.
Inte ens att röka tre cigg på raken funkade.
Fast jag vet ju lite vad som gör mig så här.
Lite att jag valde att inte åka. Men nu är beslutet tagit. Punkt. End of story. ( Kanske...)
Men mest en annan sak. En sak jag nästan skäms över. Skäms över att man känner så. Så grymt egoistiskt liksom. Fast jag är ju ego. What about me, typ. Tragiskt. Jag är tragisk. Totalt jättetragisk.
Min underbara kompis M har blivit ihop med bästa killkompis A. Jag unnar verkligen dem båda det. Killkompis A är en kanonkille och underbara M är ju ja, underbar. Perfekt liksom. Eller hur? Två av mina bästa vänner blir ihop. Jag är glad. Jag SKA vara glad.
Men jag är inte det. Jag är bitter. Jag är sur och bitter.
MEN JAG DÅ?
Ja så tänker jag. Kämpar med hela mig för att inte tänka så. Men så blir det ändå. Men jag då....
Nu blir jag ensam. Igen.
Så ego.
Så ego.
Så ego.
Ja det var ju det där med karma igen. Jag kanske inte blir en daggmask i nästa liv. Jag kanske får mitt straff i detta.
Önskar både M och A ett underbart liv. Att de är kära. Att de är lyckliga.
Önskar bara att jag slapp att alltid vara den som står och tittar på....
Du är inte tragiskt. Du är mänsklig. Kram
Ja, ibland är det fan inte rättvist. Man ÄR ju glad när ens vänner får bra grejer, men man skulle vara så mycket gladare för deras skull om man bara själv fick nåt aldrig så litet att glädjas över ett tag.
Det är inte ego att tänka så i det fallet. Man sätter det endast i perspektiv till sin egen situation. Går dock dina känslor ut över dem båda - då kan vi snacka om ego. Men det gör du förhoppningsvis inte. Det finns för dig också. Det finns för mig också. När är dock frågan. Men grubbla inte för länge över att de har blivit ihop. Man blir bara så förbannat tråkig om mans ka gå omkring och vara bitter hela tiden.
Take care.
Märtha:Tack
Glimra:Ja jag vet. Orättvist är det.
Victoronia: Nä mina känslor plågar bara och mest mig...
Jag är likadan. Varförska det alltid vara man själv som blir sist kvar? Var fan är rättvisan i det? Alltid!
