Summering av 2007
Kedjeeffekten håller i sig och jag vill också fylla i den här listan. Kan vara bra för mig själv också. Summera lite. Sen se framåt.
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag bad om hjälp av mina vänner när jag blev ledsen. När jag blev riktigt ledsen alltså.
Har jag inte gjort innan. Bra av mig.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hm nyårslöften. Minns inte ens vad jag lovade.
Jo förmodligen att bli kär och det blev jag ju. Även fast jag nu kan önska att jag inte hade blivit det.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja. Mååånga. En, två, tre och hm ja då räknar jag bara nära vänner eller nej fyra. Och sen de som inte är så nära. Suck. Ja ni ser ju.
Tänk nu också på att jag inte har räknat upp de som är gravida...
4. Dog någon som stod dig nära?
Ja en av mina största kärlekar. Piloten. Han stod mig nära och gör det än, även fast vi inte hade kontakt när han dog. Kram till dig.
5. Vilka länder besökte du?
Turkiet och ja det var nog det hela. Öland är ju inget annat land. Fast det är ändå kul att skriva Öland.
6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?
Lycklig kärlek. Alltså the happy ending. Det saknar jag. Att det inte gör ont tack.
7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
15 december. En mörk dag.
8. Vad var din största framgång 2007?
Att jag började blogga. Solklart. Det får mig att må bra, våga gråta och jag gillar er.
9. Största misstaget?
Att inte tänka när jag var med Magistern. Det var mitt största misstag ever. Men jag fick ju betala för det. Ett högt pris.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej om man inte räknar in hjärtat då.
11. Bästa köpet?
Oj. Resan till Turkiet med underbara M. Som jag skrattade.
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Måste nog varit samma resa.
13. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
Winnerbäcks livecd, Efter nattens bränder. Den har vi lyssnat på under alla roadtrips i sommar. Jag och underbara M.
Kent - Ingenting.
Frankie goes to hollywood - The power of love (mer smärta nu, men ändå ett minne),
Ingen sommar utan reagge - Markoolio (ja jag vet, men den får mig att tänka på mina elever)
14. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Hm. Sommaren började och slutade deppigt. Bra i mitten. Augusti var ganska svart. Sen var jag ovetandes lycklig i oktober och november. December var den mörkaste måndaden i mitt liv hittills.
Summa sumarium. Jag var nog mest ledsen.
Dvs. ledsnare.
15. Vad önskar du att du gjort mer?
Vågat? Tänkt? Nä. Varit lycklig.
16. Vad önskar du att du gjort mindre?
Gråtit.
17. Blev du kär i år?
Ja det blev jag.
18. Hur många one night stands?
Hm då får man bara ha legat en gång sen aldrig mer va?
I så fall - två. Tysken hörde ju visserligen av sig, men jag träffade ju honom inte.
19. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Ja. Brudfan som limmade på Magistern och som nu limmar på min bästa vän M. Fan vad hon ska nästla sig in i mitt liv.
Jag känner henne inte ett dugg. Men gillar inte i alla fall.
20. Något du önskade dig och fick?
En pojkvän och clean-parfymen "Fresh laundry"
21. Något du önskade dig men inte fick?
En pojkvän som var kär i mig och stannade.
22. Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
Jag åt thaimat med några av mina bättre vänner och tokskrattade till idol.
Det var mysigt.
23. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mindre sorg tack.
24. Vad fick dig att må bra?
Min mamma (trots allt), lillebror (som säger att han älskar mig ofta), mina vänner (som orkar med mig och bryr sig) - min blogg och framförallt ni. Mina bloggisar.
25. Vilken kändis var du mest sugen på?
Jude Law utan problem. Han i The Holiday.
Dregel.
26. Vem saknade du?
Mina vänner BM och C som inte bor nära längre.
Speciellt nu när jag varit ledsen.
27. De bästa nya människorna du träffade?
Alla mina pojkar och nollniotolv, min jobbarkompis C och alla er jag bara träffat i bloggvärlden. ;)
28. En värdefull läxa du lärt dig i år?
Det gör ont att bli kär och tänk dig för fan för innan.
29. Citera en sångtext som summerar ditt år:
Du bjuder ut ditt skratt till var och en som önskar få
Älvorna har bjudit dig till vals
Men din salta dagg syns tydligt mot din ögonfrans ändå
Du dansar tyst en kärleksvals från ingen alls
I desperat jakt på en vän
kan du förnedras om igen
Du skänker mer än nån kan ta
för en sekund av nånting bra
Kan någon ge vad du ska ha
Vill någon se vad du har sett
Kan du nånsin hitta rätt
och få tillbaka det du gett
Natten har sin sång om vilsenhet en trappa ner
Där blinkar lamporna till komp av en maskin
Ett trött och vilset barn av trasig värld är allt jag ser
när du felfritt stampar takt till hysterin
Du blommar upp av ingens frö
i värme varm som slask och snö
Du torkar tår av ingens tröst
och lyssnar tyst till ingens röst
Du har rock `n´ roll i dina bröst
Du har blues i dina lår
Du har visor i ditt hår
och poesi i dina sår
Men nu syns daggen tydlig mot din ögonfrans igen
Du vinglar bakfull hem till väggar utan svar
Ditt glamourösa hopp om lyckovärld i skymningen
blev en bitter vandring hem i singular
Du har sett drömmar rasa ner
och du vet hur munnar ler
Dom älskar gärna det dom ser
men dom skräms bort om det finns mer
Men du är van vid folks manér
och från din vagga till din grav
är du den vilsna världens slav
du är en tår i svarta hav
Tack
Tack alla ni som kommenterar.
Tack alla ni som läser och inte kommenterar.
Helt otroligt att ni vill läsa om mitt fucked-up liv. Även fast jag bara deppar just nu och inte alls är rolig.
Jag blir nog rolig. Sen.
Det blir bättre sen.
Det har ju ni sagt till mig.
Det blir bättre.
Nästa år.
Usch och fy
Det är så att jag tröttnar på mig själv.
Deppa och grina och älta - nu får det fan snart vara nog.
Har inte läst bloggar på ett tag. Dumt så i i helvete. Jag mår ju bra av era bloggar. Så det är slut på det nu. Inteläsningen alltså.
Nu läser jag igen.
Så det så.
Ett av Strawberrys inlägg fick mig till och med att skratta högt. Mindblowing sex... haha.
Ja se där.
Måste läsa ju.
Ja jag har haft en trasig jul.
Ja jag har haft en sugig december.
Ja jag är fortfarande singel och ensam.
Nej jag har inte haft sex på länge. ( Älgen är tillbaka).
Ja jag kan börja grina typ närsomhelst. Gärna om någon frågar hur det är.
Ja jag blir osocial och övertolkar allt mina vänner gör.
Ja jag deppar ihop om jag kommer på något kul jag vill göra och det inte blir så.
Men jag har ju inte dött än.
Dessutom är jag ju fortfarande snygg har jag hört. SD...
Måste börja dejta så jag får ligga lite. Behöver bli av med älgen.
Min killkompis over the internet, Chattkillen, tyckte det med. Ut och dejta med dig, skrev han. Du behöver det. Ragga lite. Och ta hand om dig. Var lite ego.
Han är snäll. Chattkillen. Vi föröker lösa varandras kärleksproblem över msn. Lite sjukt. Men jag mår bra av det.
Han bryr sig.
Intressant.
Men han gör det.
Se det som är bra.
Borde ha det som mantra.
Se det som är bra.
Måste lära mig det.
Kanske kan bli mitt nyårslöfte?
Se det som är bra. (Och sluta för fan att grina hela tiden...)
Trasig jul
Inte så värst. Vill bara åka hem och dra täcket över huvuvdet. Fast det gör ju inget bättre. Men ändå.
Min familj är trasig. Trasig av allt som gör ont.
Jag gör ont, det vet ni ju.
Bror har ont, hans pappa dog förra veckan.
Mamma har ont, av allt nytt och allt gammalt.
Bror han flyr.
Mamma blir arg. Mest på mig. Jag är ju här.
Jag blir ledsen.
Ledsen så att det gör ont i hela kroppen. Hålet i magen bara växer.
Visst finns det annan familj. Visst finns det annat som är bra. Men jag ser inte det nu, orkar inte det.
Jag känner mig bara trasig och undrar om allt någonsin ska bli bra igen.
Kom..
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet
och det blod som jag trodde var stilla
det fick du att rinna
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa
fick du att försvinna
Jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
och den stund som jag kände som nära
var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära
dom gick därifrån
Så kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis
det fryser nu sakta till is
Och du somnade den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
och om nån att beröra
och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten
- jag liksom föll över kanten
Så kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis
det fryser nu sakta till is
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
och där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat
Så kom änglar och ta mig till honom
och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom nån annanstans
Kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis
det fryser nu sakta till is
Kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis
det fryser nu sakta till is
kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt
Den vackraste stunden i livet var den när du kom..
Sprayplåster
Men självbekräftelse är verkligen en snabb smärtlindring. Och allt som funkar är ju bra eller hur?
Ytligt egentligen att man mår lite bättre av att en söt kille skriver att man är söt. Urfjantigt. Men likväl sant.
Ännu knäppare egentligen när jag blev putt för att Magistern sa det.
Du ser bra ut, jag tycker det - men jag är inte förälskad. Inte på rätt sätt.
Då blev jag bara arg.
Men nu, när en okänd fining säger det.
Du är söt.
Då ler jag lite.
Skönt i allt mörkt. Att le lite.
Jobbar på det.
Bergochdalbana
Det känns som om hela jävla Liseberg är inne i mig.
Och nu pratar jag inte om rosa sockervadd utan mer om bergochdalbana.
Glad.
Arg.
Ok.
Ledsen.
Sur.
Mittemellan.
Trevlig.
Gnällig.
Hopplöst ledsen.
Gråtfärdig.
Hoppfull.
Ångerfull.
Längtande.
Bitter.
Nöjd.
Trött.
Irriterad.
Hopplös.
Desperat.
Meningslös.
Ljusare.
Mörkare.
FÖRVIRRAD.
Positiv, glad och trevlig
Jag är inte positiv, glad och trevlig.
Jag försöker så mycket att det gör ont i mig.
Men jag vill bara gråta.
Fast gråta ska man ju inte göra.
Man ska ju vara positiv, glad och trevlig.
Så jag blir tyst. Tyst och arg.
Arg på livet.
Arg på allt.
Arg.
Arg.
Arg.
Sen bannar jag mig själv. För att jag är arg.
Man ska ju inte vara arg.
Man ska vara positiv, glad och trevlig.
Fan jag passar verkligen inte in i livet.
Jag kan inte. Gör fel. Hela tiden.
Orkar inte.
Blir arg.
Och gråter.
Jo
Känner mig lättad. Rätt beslut helt enkelt.
Ska göra ett rejält försök att träffa mina vänner på julfest och ha kul ikväll.
Zinnie överlever alltid...eller?
Döm mig inte
Lever?
Ja det gör jag.
Vidare?
Jo det går jag väl.
Är det bara Magistern i huvudet?
Nej.
Vågar jag berätta?
Vet ej.
Knäppt egentligen. Eftersom jag har en anonym blogg just för att jag ska kunna skriva om allt. För att jag behöver det.
Men jag är rädd för att bli dömd.
Men vadå?
Dömer gör ju folk i alla fall.
Men jag ber er om en tjänst. Om ni dömer mig, skriv det inte här. Snälla. Jag behöver inte det nu.
Gör det för er själva i så fall. Sluta läs. Hitta andra bloggar.
Men berätta inte att ni dömer mig.
Jag dömer mig själv tillräckligt hårt.
Ja jag och Magistern har kontakt. Fotfarande.
Inte för att jag så gärna vill ha tillbaka honom. Jag vet inte ens om jag vill det längre.
Vi har det för att vi gjorde ett misstag.
Ett stort misstag.
Som jag får bära.
Han bryr sig. Vill vara snäll.
Han är ju snäll.
Men nu är det snart borta.
Mamma kommer hit imorgon. Ska hålla om mig när det gör ont. Hon måste det.
Tur att jag har en sån mamma.
Det var bara inte min tur att bli en nu...
Arg
Jag är arg för att du inte känner min smärta.
Jag är arg för att du kan äta.
Jag är arg för att du inte känner dig trött hela tiden men kan ändå inte sova.
Jag är arg för att du inte gråter.
Jag är arg för att jag träffade dig överhuvudtaget.
Jag är arg för att jag ens tycker om dig.
Jag är arg för att jag egentligen inte kan vara arg på dig.
Jag är arg för att allt är så jävla orättvist.
FAN.
Men mest är jag ledsen.
Fixa fixa fixa
överlev
överlev
Stark stark stark
Så tänker jag när jag vaknar. Så tänker jag när jag stänger dörren.
Ska fixa.
Men diska.
Näe det fixar jag inte.
Underbara M var här igår. Hon diskade. All min disk.
Så lite. Ger så mycket.
Kommer att ha en tuff tid nu. Men jag har valt rätt. Intalar mig det. Känner det. Ska bara fixa det.
Tur att jag har underbara M och A.
Och mamma.
Och jag fixar. Rätt ok.
Men jag kan inte spela glad och sprallig.
Jag blir nedtonad. Tappar energi.
Det är jobbigt för alla frågar. Speciellt mina kollegor.
Behöver inte att de frågar, jag vill bara klara jobbet. Inga frågor.
Usch. Jag kan fortfarande inte berätta för er.
Ska däremot sluta att titta på Magisterns Facebooksida.
HAN VILL INTE HA DIG.
INSE.
Överlev och gå vidare.
Orkar inte läsa alla era underbara bloggar nu. Saknar dem.
Men jag kommer tillbaka. Var så säker.
Så småningom...
Långsamt plågsamt
Plågsamt. Så känns det nu. Det är så mycket som plågar mig. Så mycket att jag allvarligt börjar fundera på om inte mamma har rätt. Du behöver prata Zinnie. Du måste. Med någon som kan.
Jag är 30.
Borde klara av tuffa beslut själv.
Samtidigt som jag sörjer.
Kan inte ens berätta här vad det är. Vad som plågar mig. Vet inte om jag vågar läsa era reaktioner än.
Jag skriver nog om det. Så småningom.
Han var här nyss Magistern. Han är så bra. Han är för bra.
Jag kan inte ens vara arg på honom.
Kan inte ens tycka lite att han är en skit. Inbillar mig att det hade varit lättare då. Om han varit en skit.
Man kan inte bestämma över sina känslor.
Även fast jag kan tycka att han inte borde gett upp. Fast han försökte ju. Han försökte av hela sitt hjärta.
Det vet jag.
Så när han varit här inser jag vad jag har förlorat och saknar så mycket att tårarna börjar trilla igen.
Aj.
