Zinnie

Nya bekantskaper är bra.
Blev en toppenkväll där jag kände mig mer än välkommen.
Pratade massa mys och kloka saker med härliga människor.
De ska jag träffa oftare.
Tillbringade första halvan av kvällen med att förfesta med mig själv.
Ganska mysigt faktiskt även om jag innan tyckte att det var synd om mig.
Men vin, Robinson och salta pinnar är underskattat.

Vi satt ute och drack till halv ett.
Sommar.
Jag gillart.
Senare på det vanliga stället så var stalkern där.
Han som jag konstant nobbat i ett års tid nu.
Han som jag dejtade några gånger för tre år sen.
Som berättade att han ville ha söta tjejer som inte ville ha honom.
Att det sen blev en kamp för att få dem att vilja ha.
Sen ville inte han och dumpade.
Men att jag var annorlunda.
Och så gjorde han e x a k t så med mig.
Man kan ju undra hur blåögd jag var egentligen.
Men det var på den tiden som jag litade på folk.
Har som sagt toknobbat honom.
Och ja ju mer jag nobbar... ni fattar.

Igår var han där.
Kände en arm i midjan och var precis på väg att vända mig om och säga något syrligt.
Men jag gjorde inte det.
Vet inte varför.
Han bad.
Verkligen bad att jag skulle prata med honom.
Han hade blivit vuxen hävdade han.
Jaha.
Tänkte jag.
Vilket framsteg.
Ring pressen, eller nåt.
Sen gjorde jag något som jag aldrig hade trott om mig.
Jag sa: Vi pratar väl då.
Vad hände egentligen?
Fattar fortfarande inte.

Vi går sa han.
Till dig?
Eh typ nä det gör vi inte.
Vi gick till honom.
Han babblade och babblade om hur han hade ändrats.
Drog hela sitt livs kärlekshistoria.
Erkände alla misstag.
Bad mig om en chans.
Och jag sa bara : Mm ja jo. Vet inte.

Hos honom försökte han.
Jag ville i n t e.
Nej jag vill inte ha sex, bara mysa, sa han.
Snälla sov här.
Tja. Bara sova?
Men kan vi inte mysa i sängen lite bara.
Snääällla.
Tröttnade på tjatet och gick.

Försökte känna efter om jag kände något när jag gick hemåt.
Typ ilska eller hämndkänslor eller pirr eller vad som.
Och jag kände inget.
Det var bara helt ja tomt.
Kämpade lite med att klämma fram några tårar.
För att det är synd om ensamma mig liksom.
Men inga tårar kom hur jag än klämde.
Kände inget.

Och så känns det idag också.
Lite läskigt nästan.
Att inte känna något.
Är det så här jag har blivit nu?
Inte ledsen men inte glad heller.
Inte hoppas för då blir man besviken.
Men inte nipprig och sprudlande heller.

Näääää.
Sån vill jag inte vara.
Det var nog bara för honom jag kände typ inget.
Han har liksom bränt sina broar.
Fett.

Tja inget dåligt som inte för något bra med sig. Eller?
Hm, kan inte fatta att JAG skrev det där.
Men det gjorde jag.
För.

JAG HAR HITTAT EN LÄGENHET!
Äntligen.
Tvåa med balkong. Centralt.
Perfekt.
Nu börjar mitt nya liv.
Eller ja i juli då- när jag flyttat.

Hängde runt med Magistern igår och kollade möbler hela dagen.
Jag vill ha allt.
Börjar dock sakta med säkert att inse att det går inte.
Fan.
Men jag har köpt en bäddmadrass.
Alltid en början eller hur?

Idag är alla mina vänner upptagna alternativ bortresta.
Måste verkligen utöka min bekantskapskrets igen.
Mina bästa har en tendens till att flytta. Fattar inte varför.
Is it me?
Eller jag vet väl. Kärlek heter det visst.
Ni vet sådant som är till för andra. Typ.

Jaja. Ska i alla fall gå ut ändå i kväll.
Men vänner jag känner sådär.
En av dem är visserligen en av de roligaste personerna jag känner.
Utöka bekantskapskretsen var det visst?

Och vad gäller killar.
Suck.
Astriid hade en plan. Bonde söker fru.
Absolut något för mig. Helt klart. Jag och koskit.
Passar som handen i handsken.

Jag är inte ens förvånad.
Det borde ni inte heller vara.
Tja han skrev ett mail.
Snällt och ärligt och rakt.
Om att ja det inte fanns mer liksom.
Men att jag var bra.
Ja jo.
Tackar.

Kan inte liksom riktigt bry mig heller.
Och blir nog lite sur för att jag inte gör det.
Eller mest är jag lite irriterad.
För att det aldrig funkar.
För att det aldrig funkar åt båda håll.
Blir de intresserade så blir inte jag.
Blir jag intresserad blir inte de.

Äh.
Suck.
Vad fan.
Hålla på och längta till sånt.

Jag ska längta till riktiga saker istället.
Som sommaren.
Med mig själv.
Och allt JAG ska göra då.
Och sen ska jag lura lite på hur jag ska tackla att vara singel på det där bröllopet i höst.
Det kommer nog.
Det är ju ändå en hel sommar dit.

Jag vet.
Jag ska hångla på det där bröllopet i höst.
Hoppas att det kommer några singlar.
Sen får det gärna regna lite till tack.
För vem behöver sol?

Han ringde i förmiddags.
Ville fika idag.
Och tänk - det ville jag också.

Två timmars trevlig fika.
Han är fortfarande lika söt.
Och lång.
Och luktar gott.

När vi skiljdes åt frågade han om vi kunde ses i veckan.
Gav mig en lång kram.
Och lade till: Långsamt...
Visst sa jag. Långsamt blir bra.
Sen fick jag en puss på kinden.
I veckan då.

Jaha.
Då ska man hålla på och längta till i veckan då.
Suck.
Men söt. Japp!

Tänkte skriva ett inlägg om hur jag inte förstod.
Är han på eller av?
Vad vill han?
Messar - sen hör han inte av sig.
Vill att jag ringer - sen svarar han inte.
Suck.
Kom gemensamt med bästa A fram till att nu fick det vara nog.
Jag hör inte av mig.

Sen pep det till i telefonen.
Ledsen om jag inte hört av mig.
Pratat med mitt ex, hon vill mer- inte jag.
Är inte redo för annat än på mina villkor.
Hör av mig imorgon.
Ville vara ärlig.

Jaha tänkte jag.
Och där förändrades läget en aning.
Visst tänker jag fortfarande vara lite avvaktande.
Men ja ett visst intresse finns ju.

Han kanske är lite intresserad trots att jag är smygtjock.
Jag är ju faktiskt så mycket mer.
Typ söt och rolig och svinbra.
Eller så vill han se mina 100 kilo muskler till sommaren.
Rykten färdas ju snabbt sådär vet ni.

Fortsättning följer...

Har varit på gymet. (Jag är lite lätt nykomling där kan man säga.)
Träffat instruktör.
Vad vill du träna frågar han.
Får man önska vad man vill tänker jag.
Se fick jag fylla i massa papper.
Och väga mig.
Men, nä säger han det där väger du inte.
Joho. Säger jag.
Jag är smygtjock.
Jag fick ställa mig på vågen igen.
Se där, där ser du.
Konstigt säger instruktören.
Det är därför jag är här liksom säger jag.
Att vara smygtjock är inget att leka med.
Jag har minsann läst Amelia och vet hur farligt det gömda bukfettet är.
Man kan ju dö på stubben nästan.
Sen gjorde vi massa jobbiga saker i konstiga maskiner som jag aldrig kommer att hitta igen.
Men träna ska jag.
Så.

Hundra kilo muskler innan sommaren.
Jag och Mangan är skittajta nu.
Tränar som faaaan.

Annars har han inte hört av sig. Eller ja.
Det beror på hur man ser det.
Vi har mailat på spray.
Men jag vet banne mig inte var jag har honom.
Känns lite jobbigt faktiskt.
Har ingen fantasi till att ens uppfinna ett namn till honom här.

Men ja han skrev idag att telefoner var bättre än msn så jag får väl ringa imorgon.
Eller så tränar jag.

Det blev ingen dejt i fredags.
Och jag har inte beställt tid på körskolan än.
Blir på måndag - lovar.
Iaf.
Ingen dejt.
Han hade mycket på jobbet.
Tänkte jaja det blir väl bra.

Så igår. På kvällen ringde han.
Ville höra av mig nu när vi inte sågs igår sa han.
Mysigt.
Vi kom fram till att vi båda skulle ut och att vi kanske skulle ses.

Och sen tänkte jag på det resten av kvällen.
Hann vara ute i tio minuter - typ.
Sen stod han där.
Och sen glömde jag allt annat.

Vi satt och pratade hela kvällen.
Och hånglade lite. Bra hångel.
Sen gick vi.
Vi skulle inte sova hos varandra sa vi.
Eller hur? Lätt att låta bli där vid 3.
Så jag sov där.
Vi låg inte - bara hångel.
Sen pratade vi.Igen.
Massa.
Frukost fick jag.
Och fick skjuts hem.
:)

Och nu bara ler jag.
Han är så söt.

Bara positivt nu Zinnie.
Inget tänk om. Eller det värsta som kan hända.
Utan bara le.
För det tänker jag idag.
Le.
Och tänka på att han kysser bra.

Jag har

Pratat med dejten från i lördags.
Sagt att det inte blir något.
Lyssnat på hans övertalningsförsök.
Önskat honom lycka till i livet.
Varit snäll.
Och ärlig.
Bra va.

Varit på promenad med nästa dejt.
Han som jag trodde var ursöt.
Han var ursöt.
Och lång.
Och trevlig.
Och smart.
Och luktade gott.
Och ville träffa mig igen.
På fredag.
Tjo.

Invigt mitt träningskort.
Och insett att jag nu vågar träna själv.
Helt sjukt stort.

Bestämt mig för att boka körskola till sommarlovet.
Nu jävlar ska jag bli vuxen.
Har jag inte bokat körskola när veckan är slut skäll på mig.


Duktig är veckans ledord.

Det är lördagkväll. Jag sitter själv i soffan och knäcker alla ungar på alla frågor i vi i femman.
Herregud, de kan ju inget nu för tiden.
De har inte haft mig som lärare hör jag.
Sen tänkte jag äta pizza och håna alla i Robinson.
Hade varit roligare om de hade varit kvar i träsket.
Hehe ät ni sniiiiglar. Jag tar en bit pizza till.

Och vet ni. Jag är helt nöjd med det och på asbra humör.
Så bra humör att jag överväger att kanske gå ut och dansa nykter ( bakis) med min kompis senare ikväll.
Man vet aldrig.

Ja vadan detta då?
Jag fick ligga.
Och höra att jag är underbar.
Men jag tror inte att jag vill bli ihop med honom.
Tyvärr.
Men.
He liiiiikeees mee.
Gårdagens dejt alltså.

Jag behövde det så in i bomben.
Jag hade ju nästan glömt bort att jag kan vara underbar.
Nu har jag kommit på det igen. Tack vare min dejt.
Ibland kan dejter ha olika syften eller poänger.
Den här hade defnintivt sin.
Bra.

Har redan börjat fiska efter en annan dejt. Han verkar ursöt.
Tänk. Jag kanske träffar en dejt som som tycker jag är underbar men som även jag tycker är underbar nästa gång.
Eller nästa gång.
Eller nästa gång.
Eller nästa gång....