Zinnie

Han har inte svarat på mitt sms än. Jag skrev att jag finns på msn. Han kanske ångrar sig nu. Insåg att det gjorde för ont sist. Att jag gör ont.
Ja så är det.
Jag borde lämna ifred. Låta honom läka, vara läkt. Inte fläka upp hans sår igen, bara för att jag mindes. Bara för att jag kände. Hur det hade känts.
Jag har inte rätt att göra så.

Jag är för egoistisk.
Tänker på mina känslor. Hur jag vill känna. Hur jag vill åka dit och vara rosa. Hur jag kan komma hem och spara det rosa.
Inte på hur han kan känna. Hur allt blir svart. Som han sa. Det gjorde ont. Förstår du det?
Förstår du hur ledsen jag var?
Du var den. Du var den jag ville ha och du ville inte ha mig.

Men jag ville ju. Kunde bara inte. För alla andra ni vet.
Å ibland vill jag bara ta alla andra och kasta dem fethårt i väggen och skrika högt.
FAR ÅT HELVETE MED ER ALLIHOP.
Men jag kan inte.
Så jag bromsar istället. Får lida för det. Borde lida för det. Jag har inte rätt att åka till honom.
Han visar det nu. Han vill inte prata på msn. Han vill inte veta att jag vill komma. Han vill inte.

Rätt åt mig.