Zinnie

Ja det var ju det här med tålamod.

Jag vet att han jobbar nu. Han skrev det.
Jag vet att han har svårt att komma ifrån. Han skrev det.

Jag vet inte om han vill prata med mig. Fast han skrev det.

Jag vet inte längre om han vill att jag kommer. Fast han skrev det för tre veckor sen. Då ville han. Jag fick bo hos honom. Bara jag kom. Kom. Skrev han.

Han kanske har ändrat sig.

Jag skrev ett mess. Att jag misstänkte att han inte ville att jag kom. Att jag inte kommer då. Att han skulle ha det bra.

Suck.

Första gången jag såg honom fångade han in oss. Mig och mamma. Sålde saker ni vet. Resor.
Vi var lite lagom intresserade. Fråga lite. Ville veta priser.
Shit vad snygg han är tänkte jag.
Han frågade mig om jag hade pojkvän.
Ja svarade jag.
Det hade jag ju inte. Varför jag svarade så vet jag inte.
Han sålde en resa till oss. Bra pris tyckte vi.
Tänk om han åker med, tänkte jag. Wow.
Alltså vilken charm.
Äh. de är såna mot alla.

Resan går. Han tar emot. Charm. Ja Gud.
Han åker inte med.
Jag blir lite besviken.
Han vinkar av oss.

Vi pratar om honom. Jag och mamma. Wow, vad fin. Eller hur? Mamma håller med. Han har något speciellt typ.
Inte som alla andra. Fast jag är ändå rädd att det är så. Att han är som alla andra. Deras jobb är att flirta. Jaga kunder.
Fy. Som prostituerade nästan. Hur orkar man?

Vi går förbi honom igen. En dag senare. Han springer fram. Stoppar mig. Stoppar mamma. Ler. Stort.
Frågar om vi var nöjda.
Det var vi. Vi säger att vi vill åka på resa igen. Sista dagen. Vi har bestämt oss innan.
Han ler.
Mot mig.
Jag rodnar, utanpå och inuti.

Då tittar han på min mamma och frågar om han får bjuda ut mig. Han säger att jag är fantastisk och att han vill träffa mig. Till mamma.
Mamma ler, tittar på mig och säger. Fråga min dotter.
Han ser på mig. Vet redan svaret. Ser svaret.
Han säger en tid.
Vi ses då. Säger han. Här. Kom hit.

Det blir dags. Vi går på dejt. Mamma och jag. Helt sjukt, gå på dejt med mamma. Haha. Jaja.

Han är underbar. Vi fastnar direkt. Jag och han. Kan inte sluta titta på varandra. Vi pratar, det är trevligt.
Mamma reser sig, går iväg en stund.

Då kysser han mig.
WOW.

Wow. Säger han. Sitter tyst. Tittar på utsikten.
Wow säger han igen.

Han säger att han vet att jag inte har pojkvän. Hur vet du? Sa jag.
Jag vet säger han. Ler.

Vi säger inget.
Sitter tysta när mamma kommer tillbaka. Det pirrar helt sjukt i hela mig.