Snyft, vad det är synd om mig ibland.

Jag har verkligen förmågan att få mig själv att må sämre än vad jag borde göra ibland. Sen kan jag vara jätterationell och inse att jag faktiskt själv skapar det och bli lite lätt irriterad på mig själv för det. Ändå gör jag det. Hur pantad är jag?

Har hängt hemma hela dagen, mådde skit innan ( bakis) när mina vänner skulle äta pizza och orkade inte. Inte mer med det. Sen fick jag veta att de hade tittat på film också och då kommer jag på mig själv med att bli sur för att ingen ringde.

Men Zinnie, ge dig, är du 5 år gammal eller?

Vi pratade faktiskt om film imorse och då sa jag att jag inte ville, dessutom så kunde jag typ lyft luren och ringt dem om jag hade velat. Suck. Vet inte varför jag blir sån här, har lättare att bli sån när jag är bakis. Mycket jobbigt personlighetsdrag hos mig.

Sen lyckas jag med bedriften att tycka ännu mer synd om mig själv och gråta en liten skvätt, typ världen är emot mig och jag är sååå ensam. Ja jag är ensam och det suger, men kom igen gör det inte värre än vad det är. Sluta nu!

Hm ibland undrar jag om det är något mer som är fel på mig eftersom jag resonerar med mig själv så här, som om jag var flera.

 Zinnie är schizofren. Jag också.

Kommentarer

Här skriver man det man vill säga

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Som sagt, skriv här :

Trackback