Zinnie

Jag är riktigt bra på att falla tillbaka till gamla strul, hångel, ligg eller vad man nu ska kalla det. Det kan ha sin tjusning, dvs. man vet vad man får, det blir inte så jobbigt att vakna och ja man kan fråga rakt av bara liksom. Dock finns det ett krux med detta. Eftrsom jag inte blivit ihop med de där gamla liggen, strulen, hånglen (säger man så??) så kommer jag med ganska stor sannolikhet INTE att bli det nu heller. Alltså det finns ingen framtid i det, slöseri med tid kan man kanske kalla det. Ja det gör jag med, dagen efter. Men där på kvällen, när jag känner ett behov av att bli kramad, man vill ha - så är det banne mig inte lätt att säga nej till någon som står där, söt och ja...som vill ha mig. Fan. Jag får liksom tunnelseende då, ser bara han som står framför mig, alla andra liksom försvinner - inte bra.

Ska ut ikväll med, vad göra annars liksom, och fick just reda på via msn att fotbollsspelaren (Ett gammalt från förra sommaren och sommaren därinnan också för den delen. Gillade honom, sen flyttade han utomlands) är tillbaka i stan över sommaren. Pratade med honom på msn och visst ska han också ut ikväll. Jaha och hur slutar det här då...hemma hos mig vore inte alls illa, men ja någon framtid i det? Nej, inte en chans ens. Det enda som kan hända är att vi ligger med varandra lite då och då i sommar innan han åker tillbaka igen och så har jag återigen slösat min tid på något som aldrig kan bli något. Suck. Borde ju helt klart inte ens tänka tanken att vi skulle göra något, ska bara heja på honom och prata lite. Inte skicka mess, inte svara if han skriver. Nej. Nej. Nej.
Men sen är det ju så här att jag vet att jag blir alldeles darrig i knäna bara av att se honom, han är fantastiskt fin och har det där. Suck igen. Jag kommer också på mig själv nu att sitta och planera vad jag ska ha på mig, samtidigt som jag tänker " hm, undra vad han skulle gilla".
Det bästa vore väl helt klart om jag inte ens såg honom ikväll och sen hoppades på att jag inte ser honom resten av sommaren. Fast jag vet att jag kommer bli sjukt besviken om jag inte ser honom och jag vet vad alkohol brukar göra med mig - tänkefter-funktionen i hjärnan slås tillfälligt av och jag tycker plötsligt att alla mina impluser är suveräna förslag. Som tex. skicka ett mess klockan 3.

Ja ja bättre att få honom och somna nöjd (dock vakna och bli bitter) än att somna ensam och okramad? Hjälp mitt tunnelseende mot fotbollsspelaren har redan startat...stoppa det nån.