Tårar
Velat falla.
Men de låter mig inte.
Min mamma.
Underbara M.
Jag gjorde annorlunda. Jag gömde mig inte.
Jag ringde.
Sa att jag var ledsen.
Bad om hjälp. Sa att jag inte vill vara själv. Att jag inte kan planera de närmsta dagarna.
Mamma sa kom. Kom hemhem. Du är alltid välkommen här. Hon sa till lillebror som hörde av sig.
Bästa syster, jag saknar dig skrev han.
Mamma ringer. Har ringt. Flera gånger idag.
Hon pratar. Jag lyssnar.
Skönt.
Hon säger till mig att jag måste. Vad jag måste. Ett steg i taget.
Underbara M säger att hon finns för mig. Att jag får bo där i helgen. Hon planerar mina närmsta dagar.
"Vi gör det och det och sen sover du här"
Hon säger gå och träna. Du behöver det. Gå och jobba.
Du har ju ett liv, det hade du redan innan honom säger hon. Fall tillbaka på det. Gör saker.
Hon säger att hon vet att det gör ont. Men att det går över.
Det säger Mamma med. Att det går över.
Det gör ju det.
Känns inte så nu.
Sörjer Magistern. Men också alla förväntningar, alla luftslott. Försöker låta bli att ha dem. Men det går ju inte.
Sörjer mitt liv.
Det var ju inte såhär det skulle bli.
Jag är besviken på mitt liv.
ha en trevlig kväll :D
ha en bra kväll =)
Jag vet att du sörjer. Jag vet precis hur det känns. Det är fruktansvärt. Det är svart. Men efter ett tag blir det ljusgrått, och sedan närmare vitt... Jag vet att du fixar det. Och jag vet att det är din tur någon dag. Jag är fullkomligt övertygad. Så det så. Så låt sekund för sekund passera, minut för minut. Snart har det gått en vecka och du orkar lite mer. Snart har det gått 2 veckor och du orkar ännu mer och när du minst anar det så har du livet tillbaka.
Kram
:(
Vad tråkigt det blev.
KRAM
Din kloka M har så rätt, du har ett eget liv och alla vi här vet att du var stark och att du är det fortfarande. Man behöver inte vara det varje dag, men du har en supergrund att stå på, du är självständig och klarar det här också. Men det får vara jobbigt och man får vara ledsen. Många många kramar
Men GUMMAN!!!! Hur fan kundet bli så här? Åhhmen åhhh!! Det varju itne ALLS så här vi ville ha det! Jag tänker på dig ska du veta! Du kan alltid höra av dig!
KRAM!!!!!!!!
Låt din mamma och M bära dej ett tag. Det är jättebra att dom vet och att dom inte låter dej falla. Luta dej emot dom. Många kramar.
Många kramar fån mig som är alldeles för långt borta. Skit, skit, skit
Usch, nu blev jag också jätteledsen! Jag vet precis hur du känner och man måste sörja och gråta för att det sen ska kunna bli ljusare igen, för det vet du innerst inne att det blir. Det blir alltid det, även om man inte kan känna det när man är inne i det svartaste svarta. Jag blev lämnad av min pojkvän sen 4 år tillbaka för ca 1,5 år sen och jag har aldrig gråtit och skrikit så mkt i hela mitt liv, men det gick över. Det gör ju alltid det.
Men, man ska inte lyssna på folk som säger att man kommer att träffa ngn annan, för även om det såklart är sant, så är det totalt ointressant när man har blivit övergiven av ngn som man tycker om. Se till att omge dig med folk om du vill det och var ensam om du vill det. Tänker på dig. Många kramar!
Det finns inte mycket att säga, kan bara instämma med tidigare kommentarer. Och skicka en stor KRAM! Låt dej bli omhändertagen nu, när du behöver det som bäst.
Det är verkligen inte rättvist! Det är som om marken rycks undan.
Ta all hjälp du kan och vill få. Bli ledsen, bli förbannad..
Sköt om dig.
