Tillbaka
En fördel man har i mitt jobb - det tar aldrig slut.
Undrar hur länge jag orkar?
Har jobbat som lärare i tre år nu. Är redan helt färdig. Slut. Trött.
Ändå vet jag inget annat yrke jag kan tänka mig.
Hur gör man?
Vad gör man?
Orkar man ändå?
Tänk om jag inte hade haft Magistern nu? Vad hade jag gjort då? Fallit helt? Hjälp vågar inte ens tänka på det.
Jag lever för nätterna med Magistern och helgerna med densamme.
Tänk om han försvinner?
Hemska tanke.
Som sagt. Min bloggfrånvaro har inte varit Magisterns fel. det har varit mitt jobb. Suck.
Och KENT.
=)
Jag var på KENT i helgen.
Bra var det.
Ingenting var bäst.
Och musik non stop.
Hoppas det blir bra för er andra som ska gå på Kent framöver ( Alla mina pojkar typ...)
För du är som jag när du dansar, har aldrig träffat nån som dig...
Åh åh åh visst var kent bra!!!!!
Vilka var förband? :P
En sak med jobb är att man aldrig ska ta med sig det hem. Men det är sååå svårt. Se freedom writers om du inte redan gjort.
Märtha: Ja ja ja de var de. =) Kul o höra ifrån dig, var längesen. Hoppas du mår bra. Kram.
-
nollniotolv: De hade inget förband. Mycket dumt eftersom det tog ett tag för pubilken att komma igång, blir ju så med mycket sittplatser. Men sen blev det röj. =)
Ja man ska ju inte det - men ibland är det svårt att lämna tankarna kvar på jobbet... Så man ältar. Elevärenden, utvecklingssamtal..osv osv. Dumt.
Kents nya går på repeat här borta...
Kents nya är super. Som allt de gjort typ, jag tycker verkligen det. Och vad kul med Magistern, ni börjar ju bli ett riktigt strävsamt gammalt par vid det här laget! ;) Kram!
Han kommer inte att försvinna!
Nä, jag har inte fattat Kents musik än.
Kent ska bli NAAAAAAAAAAAAAJJJJJJSSSSSSSSSS!!!
