Zinnie

Klockan är snart tre. Jag sitter i soffan framför datorn och lurar på om jag ska köpa pizza nu eller ikväll. Kanske en film med? Känner mig inte ett dugg bakis trots att jag tillbringat helgen på annan ort med min kompis L.

Tjejhelg i kvadrat var det. Ansiktsbehandling, sminkning, stan, fest, folk, mycket dans, massa skratt, somna sent fnittrandes i L:s dubbelsäng, lång frukost framför tv:n i soffan. Kanon.
Full var jag också igår. Blandade allt man kunde blanda. Dooleys, vin, öl, cider, shot, jäger...ja ni hör.

Ganska mysko att jag inte är bakis. För det borde jag vara. Men jag klagar inte. Jag klagar inte på att jag inte har söndagsångest heller. Inte ett dyft söndagsångest har jag.

Det är annars nu den brukar inträffa. Som ett brev på posten kommer den.
Man börjar tänka igenom gårdagen. Inser att man pratade med den. Ånej.
Tänker lite till. Kommer på att man snubblade på dansgolvet. Ånej igen.
Fortsätter tänka. Kollar kontot. Fan. Ånej. Ånej.
En kompis ringer. Updaterar om kvällen. Sa jag verkligen det? Trippelånej.

Observera att jag utesluter sådant som hångel, inte vakna hemma, vakna hemma men inte själv, ta sig hem i gårdagens outfit. Sådant ger söndagsångest deluxe.
Det jag pratar om nu är bara helt vanlig regular söndagsångest.

Söndagsångesten smäller till med full kraft.
Man får lite ont i magen. Undrar om man ens ska gå utanför dörren den närmsta tiden. Ut ska man i alla fall inte gå på länge. Och dricka sprit? Nej du. Inte förrän efter jul eller nåt.
Framåt kvällen brukar den börja ge med sig.
Efter en pizza, tre filmer och diverse telefonsamtal med vänner.
På måndag har man nästan glömt den.
På tisdag längtar man till nästa helg igen.

Igår var ett klassiskt utgångsläge för att få söndagsångest idag.
Nästan helt säkert.
Men icke.

Jag är söndagsångestfri!!!
Undra om det är Magisterns förtjänst...?
Förresten har jag inte träffat honom sen i fredags morse och får vänta ända tills imorgon.
Synd om mig va?
;)