Vems ansvar?
Om vem som har ansvaret.
Om vem som bör ta ansvaret.
Tricky.
Mm är det.
Naturligtvis speglas mina åsikter av att jag är singel.
Men så är det bara.
Om jag träffar en upptagen kille.
Är det mitt ansvar att säga nej?
Att man ska ställa upp på tjejen i fråga.
Som en slags tjejpakt.
Vi tjejer - vi ställer upp på varandra. YO.
Upp på barrikaderna!
Nä.
Blaj är det tycker jag.
Visst så är det mer moraliskt att tänka på tjejen i fråga och vara duktig och säga nej.
Och visst har jag gjort det, väldigt många gånger faktiskt.
Väldigt många.
Upptagna killar verkar ha en tendens till att vilja ha mig på något sätt.
Men vem har tackat mig sen?
Vem har tackat mig för att jag har varit "snäll" och sagt nej till något som kanske kunde varit mitt livs kärlek?
Inte har jag fått något litet brev på posten.
Ingen choklad.
Ingen veckans ros.
Jag är istället fortfarande singel.
Trots att jag ställt upp på tjejpakten.
Vi tjejer håller ihop va.
Äh.
Det är ju inte så.
Det får vara hur moraliskt fel det vill.
Jag har lärt mig.
Den hårda vägen.
Att ingen annan tänker på om jag blir kär.
Vad jag får.
Man samlar inte poäng.
Och sen när man kommit upp i den magiska summan så får man automatiskt en kärlek.
Nu har du varit duktig.
Dina moralpoäng är höga.
Här kommer din prins
Vassegod.
Tyvärr är den hårda sanningen att man måste vara lite ego får att få något i livet.
Så där är jag nu.
Nu är det slut med att tänka på alla andra tjejer som jag inte har en aning om vilka de är.
Jag tänker på mig.
Nu är det inte så att jag går ut och jagar upptagna killar.
Men skulle det bli så.
Att man trillar dit.
Då tänker jag inte tacka nej för nån annan tjejs skull.
För det har jag gjort.
Inte en gång.
Inte två gånger.
MÅÅNGA gånger.
Jag har faktiskt sagt nej till killen som kallade mig för sina drömmars tjej.
För en annan tjejs skull.
Som jag kände vid namn typ.
Otroligt.
Nä som sagt slut med det nu.
Så hör snyggsnyggingen av sig säger jag inte nej.
Så det så.
Jag tycker att det är killarnas fel. Det är dem som ska ha dåligt samvete...... Det är ju dom som är otrogna. Inte vi. Det är jui nte så att man "jagar" som du skriver, men händer det, så händer det. Har träffat vissa killar , som har berättat att de är gifta i efterhand......
Som jag skrev på ejjelitens blogg så blir man ju en del av ett problem oavsett om man vill eller inte och det är ju inte så skoj. Att bara lägga allt ansvar på killen/tjejen är rätt fegt.
Tycker inte det hela handlar om "moral" eller att någon annan ska "tacka en" för att man inte tar den upptagna killen/tjejen. Det handlar om att bete sig på ett sätt som gör att man är tillfreds med sig själv och visar sig själv respekt.
Ciao !
Det är inte ditt ansvar. Tackar du nej så kommer han bara hitta nån annan. Så tror jag att otrogna killar funkar....kanske bara en fördom..dunno
Jag håller med de andra, det är helt klart den som har flickvän/pojkvän som har ansvaret. Jag har varit med upptagna killar och de gånger det kommit fram så läggs skulden på mig, vilket jag inte har förstått. Jag är ju inte otrogen och ibland har man ju inte fått reda på något förrän efteråt. En berättade till och med efter själva sexet att han skulle ha barn om två veckor... "NICE"!
jag tycker du har rätt i det du skriver, fast ändà inte. jag har lite dubbel moral där. men ändà, i grund och botten är det ju killen som gör fel, visst att du gör fel om du vet att han är upptagen och värre om du vet vem tjejen är men känslor gàr inte att styra över heller.
men det du skriver känns sà rätt trots allt.
missa inte din karl om du ràkar stöta pà han!
kram!
Alla: Kul med lite diskussion, det finns ju egentligen inget rätt och fel här. Ingens är ju ansvaret och bådas eller den enas.
Beror ju helt på situationen.
Man kan väl bara välja vad man själv vill göra. Och jag tänker som sagt inte säga nej mer, dock utan att tappa respekten för mig själv - lovar Douglas.
Anonym, Falcisen och Sohlberg, välkomna hit och tack för kommentarerna.
nollniotolv...ja du är ju bara bäst och kär antar jag din jävel ;)
Svårt det där. Har varit den andra kvinnan och har inte gillat det. Killen i fråga påstod att jag var kvinnan i hans liv. Men han gick både bakom min rygg och hennes. Även om jag inte har mycket till övers för hans tjej så känner jag ändå att ingen kan vara värd en sån usel snubbe som hon har.
Att jag var med på det betyder bara att jag har spätt på snubbens ego. Till vems nytta? Inte hennes, inte min. Men han var nog glad så länge det varade.
Om jag bara vill knulla skiter jag i ring egentligen. Men som sagt, jag är ego och vill inte vattna någons ego som inte förtjänar det ur min synvinkel. Varför få dem att känna sig som kungar när de borde känna sig som smuts? Har inget med den andra kvinnan att göra. Hon knullar förhoppningsvis redan deras barns karatelärare.
Inte kär! Inget dudunk men jag tycker om honom massor. :P
